Hälsa

Så kan vissa tarmbakterier påverkas av kolesterolsänkare

2:00 min

Ett forskarteam har i en ny studie hittat en koppling mellan ett kolesterolsänkande läkemedel och förbättrad bakteriesammansättning i tarmen hos personer med fetma.

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, är en av forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Nature.

– Jag tycker det är väldigt spännande för det är en stor studie som också har genomförts i tre olika länder, vilket gör att man får en lite mer stabil bild på hur tarmbakterierna ser ut, säger han.

Han deltar i det stora europeiska forskningsprojektet MetaCardis, som går ut på att försöka ta reda på om och hur våra tarmbakterier kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom.

Den aktuella studien är baserad på data från avföringsprov från nästan 900 personer i Frankrike, Tyskland och Danmark.

Våra tarmbakteriers sammansättning, tarmmikrobiotan, kan delas in i olika huvudgrupper. I studien såg forskarna att en av huvudgrupperna, där bland annat viktiga bakterier för immunförsvaret saknas, var ungefär fyra gånger vanligare hos personer med fetma.

Forskarna såg också att tarmmikrobiotan förbättrades hos de personerna när de behandlades med statiner, ett kolesterolsänkande läkemedel. Men det är inget orsakssamband forskarna sett, utan bara en koppling.

– Det visar ju ingenting på orsak och verkan här. Så nu gäller det verkligen att bevisa att det här har en betydelse, säger Fredrik Bäckhed.

Forskarna har förhoppningar om att det här i framtiden kan öppna upp för nya behandlingsformer, där man med läkemedel kan förändra ekologin i tarmen.

– Kan man ändra tarmmikrobiotan genom till exempel statiner, så skulle det kunna vara fördelaktigt vid olika sjukdomar, och inte bara som ett kolesterolsänkande läkemedel som det används som idag. Men självklart behövs vidare studier för detta, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet.

Referens: Vieira-Silva, S. et al. Statin therapy is associated with lower prevalence of gut microbiota dysbiosis. 2020. Nature. DOI: 10.1038/s41586-020-2269-x.