Coronaviruset

Minnesceller - en annan del i kroppens försvar mot viruset

1:58 min

I veckan kom två undersökningar som mätt antikroppar mot coronaviruset för att se hur spridd smittan blivit i befolkningen.

Till exempel tycks ungefär 10 procent i Stockholmsregionen ha haft antikroppar i slutet av april. Men vad det betyder när man inte hittar antikroppar hos en person är inte självklart, konstaterar Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.

- De kanske har dragit igång ett visst immunsvar men inte så att vi kan mäta det men antikroppar hos alla. Ändå kan det finnas andra lager av funktioner som har stimulerats.

Immunförsvaret verkar i tre steg säger Gunilla Karlsson Hedestam. Cytokiner kommer på några timmar, T-celler mobiliseras inom loppet av dagar, men det är först i steg tre, när B-cellerna på allvar börjat jobba som man bildar antikroppar. Och den som får en mild infektion kanske knappt hinner dit.

- Nej man kommer i alla fall kanske inte till det stället att man får så mycket antikroppsproduktion, men kan kan ha fått det här finurliga att B-celler har känt igen viruset och börjat omprogrammeras till att bli en så kallad minnes-B-cell som kan aktiveras väldigt kraftigt om man skulle stöta på viruset igen.

Minnet kan sitta i minnesceller istället för i antikroppar alltså – i princip, men hur det funkar för just det här viruset, det återstår att ta reda på. Och det gör man nu genom forskning, som är lite mer komplicerad än att genomföra antikroppstester.

- Då kan man börja titta på om de har minnes-B-celler och om de har minnes-T-celler. Det är just det vi i forskarvärlden gör nu och det kommer ju att ge oss mycket mer information, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Det säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Hör mer om immunsystemet och antikroppstesterna i Vetenskapsradions nyhetsfördjupning idag 12.09.