Debattartikel 2020-06-23

Utgivarna i gemensam artikel: ”Varför hindras medier att granska coronapandemin?”

En rad kommuner, regioner och myndigheter runt om i Sverige har hindrat medier från att få ta del av allmänna och offentliga handlingar om coronapandemin. Det visar en kartläggning om offentlighetsprincipen som Utgivarna har gjort. Nu måste JO eller JK utreda fallen och kommande coronakommissionen ge svar på varför offentlig förvaltning struntar i våra grundlagar.

Hur många äldreboenden eller särskilda boenden har drabbats av covid-19? Hur många är smittade inom äldreomsorgen? Hur stor andel av vårdpersonalen är drabbade?

Och vilka brister finns det när det gäller bemanning, utbildning och skyddsutrustning som påverkar vården av de sjuka?

Detta är bara ett axplock av de frågor som media runt om i Sverige har ställt under de senaste månaderna när pandemin lamslagit hela samhället.

Frågor som medier ställer för att kunna ge medborgarna relevant information och inblick i offentligt finansierad verksamhet. Frågor som ställs för att kunna granska och visa på missförhållanden, något som i sin tur kan leda till att eventuella fel och missgrepp rättas till.

Men i alltför många fall har frågorna aldrig fått några svar.

När media har riktat frågor relaterade till covid-19 till kommuner, regioner och myndigheter har dessa bland annat hänvisat till patientsekretess, trots att det inte handlat om att få uppgifter om enskilda personer.

Dessutom har en rad kommuner försökt hindra medarbetare att prata med media, trots att meddelarfriheten som stadgas i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, två grundlagar som självklart omfattar alla offentliganställda.

Göteborgs-Posten, SVT, Gotlands Tidningar, Nerikes Allehanda, TTELA, Dalarnas Tidningar, Eskilstuna Kuriren och Sveriges Radio – listan över medier som under den senaste tiden hindrats att göra sitt jobb kan göras betydligt längre.

I vissa fall har kommunerna tvingats att till sist lämna ut information, men först efter att media drivit frågan om att få ta del av de offentliga uppgifterna vidare till högre instanser, alternativt när de via publiceringar visat hur kommunerna vägrat media information eller satt munkavle på sina medarbetare.

Göteborgs-Posten är en av flera media som överklagat till kammarrätten efter att inte fått ut offentliga handlingar för att kunna berätta för sina läsare om coronans smittspridning. Tidningen väntar nu på utslag därifrån.

Region Dalarna nekade länge Dalarnas Tidningar att få ut statistik om covid-19. Men tidningen låg på regionen, som nu börjat redovisa siffrorna.

Tidningarna inom Sörmlands Media – Eskilstuna-Kuriren, Strengnäs Tidning, Södermanlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren – fick i ett samordnat svar nobben från åtta av nio kommuner när de ville visa sina läsare hur många som var smittade inom äldreomsorgen.

Efter det har Sörmlands Medias JO-anmält kommundirektörer, regiondirektören och alla kommunikationsdirektörer i länets kommuner samt Region Sörmland efter att de undanhållit uppgifter om antal smittade. Dessutom har man överklagat alla avslag på att få ut handlingar från kommunerna liksom från socialstyrelsen. I början av juni gav Kammarrätten i Jönköping bakläxa till de åtta kommunerna så att de tvingas ta upp Sörmland Medias begäran igen..

Även P4 Sörmland har försökt få ut uppgifter om smittläge och antal dödsfall inom äldreomsorgen i Sörmlands nio kommuner. De vägrade ge svar och hänvisade antingen till att sådana sammanställningar inte finns eller att det skulle röja patientsekretessen. P4 Sörmland har överklagat besluten och den 8 juni gav Kammarrätten i Jönköping även i detta fall bakläxa till tre av de sörmländska kommunerna.

När Sveriges Radios Ekoredaktion begärde ut uppgifter om beställningar av andningsskydd från en av landets regioner, nekades man att detta med hänvisning till rikets säkerhet. En annan region satte stopp för att lämna ut uppgifter om tillgång till skyddsutrustning till Ekot, eftersom regionen menade att det inte finns ett formellt beslut om detta utan att fortfarande handlar om arbetsmaterial.

När TTELA vände sig till kommunerna inom sitt bevakningsområde Trollhättan, Mellerud, Lilla Edet och Vänersborg, för att få ut uppgifter covid-19-smitta inom bland annat äldreomsorg och förskolan hänvisade kommunerna till patientsekretess respektive tystnadsplikt. Tidningen har fått hjälp via sina läsare att ändå få uppgifter, men har haft svårt att få en fullständig bild.

På samma sätt agerade Region Gotland då Gotlands Tidningar ställde frågan om antalet smittade på öns särskilda boenden och om vilka boende som var drabbade.

Patientsekretess och riktlinjer från Länsstyrelsen i Västra Götaland var skälen när Bohusläningen nobbades uppgifter om smittspridning inom äldreboenden och hemtjänst i Uddevalla, Lysekil, Munkedal och Sotenäs.

Det vi sett exempel på under senare tid är en mycket oroande utveckling. En av de starkaste drivkrafterna för Utgivarna, som samlar Sveriges publicister, har sedan starten varit att värna den sedan 1766 grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten. Med den följer en långtgående rättighet för alla att via medier med ansvariga utgivare få framföra åsikter, beröm och kritik – men också en skyldighet för tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning att följa samma grundlagar.

Demokratin sätts på prov i svåra stunder och när kommuner, regioner och myndigheter inte följer våra grundlagar måste detta prövas juridiskt. Utgivarna uppmanar därför publicister att driva eventuella underlåtelser mot offentlighetsprincipen vidare i rättsliga instanser.

Utgivarna utgår ifrån att Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern prövar alla fall och påminner svensk offentlig förvaltning om värdet av offentlighetsprincipen. Utgivarna utgår också ifrån att regeringen i sina direktiv till den utlovade coronakommissionen inkluderar frågan om hur kommuner, regioner och myndigheter hanterat offentlighetsprincipen under krisen.

Ytterst handlar det här om medborgarnas rätt att kunna ta del av information om och få inblick i den gemensamt finansierade verksamheten. Utan publicistiska mediers genomlysning av det allmänna ökar risken både för att falska rykten sprids och att den nödvändiga kontrollen av makthavare uteblir.

Utgivarna, intresseorganisation för svenska publicister:

Christofer Ahlqvist, chefredaktör Göteborgs-Posten

Casten Almqvist, vd, TV4

Andreas Bedinger, divisionschef programdivisionen, SVT

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Anna Careborg, vd och chefredaktör, SvD

Unn Edberg, publisher, Vi Media

Jan Fager, tf vd, TU-Medier i Sverige

Charlotta Friborg, programchef, SVT nyheters riksredaktion

Viveka Hansson, programdirektör nyheter och allmän-tv, TV4

Mimmi Karlsson-Bernfalk, chefredaktör Blekinge Läns Tidning

Helle Klein, chefredaktör och vd, Dagens Arbete

Anna Körnung, ordförande, Utgivarna

Anne Lagercrantz, divisionschef nyheter och sport, SVT

Björn Löfdahl, programdirektör, Sveriges Radio

Thomas Mattsson, Senior advisor, Bonnier News

Kerstin Neld, vd, Sveriges Tidskrifter

Mikael Nestius, Affärsområdeschef Bonnier News Local

Anna Rastner, utbudschef, UR

Åsa Sjöberg, innehållsdirektör, TV4

Hanna Stjärne, vd, SVT

Johan Taubert, förlagsdirektör, Egmont Publishing

Artikeln publicerades i Dagens Nyheter