Bibelbilden, en satirsuccé: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent

3:33 min
Utrikeskrönika 3 juni 2020.

När Donald Trump häromdagen poserade utanför en kyrka med en bibel i handen, gick det en förtjust susning genom den arabiska satirvärlden.

Genast fick han heta Abu Trump al-Baghdadi, han jämfördes med den förre libyske diktatorn Kaddafi, och med med religionsapproprieringens Saddam Hussein.

Någon skrev på Twitter: Vad hade hänt om en ledare i Mellanöstern ställt sig utanför en moské med en koran i handen medan hans nation ropade på rättvisa?
En kommentator, som brukar förlöjliga arabiska konspirationsteorier om att USA ligger bakom allt som händer i Mellanöstern, skrev: Det här är en amerikansk konspiration för att störta Amerika!

En av mina före detta arabisk-amerikanska journalistkolleger som nu arbetar i USA och rapporterar om protesterna ropade: Wow, vilken flashback jag får till Egypten och den arabiska våren.

En annan berättar om nostalgin hon känner av att andas in tårgas, den påminner om hoppet på Tahrirtorget.

George Floyds ansikte lyser nu i graffitimålningar på murar i Mellanöstern. Både på Västbanken där Floyd har palestinasjal och på en del av ett sönderbombat hus i Idlib i Syrien. Jätteporträtt av George Floyd, med budskapet, utan rättvisa, ingen fred.

Palestinier som sett bilderna av det amerikanska polisknät mot George Floyds strupe, sa sig genast känna igen greppet och började publicerade bilder på palestinier på Västbanken i liknande situationer – på marken med ett knä mot halsen.

En tidning rapporterade också att polisbefäl från Minnesota deltagit i israelisk antiterrorträning, där fasthållningsteknik ingår.

Ett par dagar efter att George Floyd kvävts till döds, sköts en ung palestinier ihjäl i Jerualem. Iyad al-Hallaq, han var autistisk, 32 år gammal och led av en psykisk funktionsnedsättning, men han klarade ändå att varje morgon gå själv till särskolan i Gamla stan i Jerusalem från hemmet i Wadi al Joz. Hans mamma sa att han inte visste något om Israel-Palestinakonflikten, att inte visste vad en polis var men att han brukade springa och gömma sig om han blev rädd.

Den där morgonen, trodde polisen sig se att han hade ett vapen, de ropade åt honom att stanna. Iyad sprang och gömde sig bakom en soptunna, poliserna sköt.

Iyad träffades i bröstet och avled. Han hade inget vapen.

Det fanns de som trodde att protesterna mot Iyad al-Hallaqs död där det palestinska ekot av Black Lives Matter blev Palestinian Lives Matter, skulle växa till en rörelse. Cyniska palestinier jag pratat med säger: Nej, någon Palestinian Lives Matter-rörelse blir det aldrig, dödsskjutningar är alltför vanliga här. Vi får nöja oss med att skratta åt Abu Trump al-Baghdadi.