Uppehållstillstånd

Flera partier vill skärpa studiekraven för ensamkommande

1:54 min

Ungdomar som fått stanna tillfälligt i Sverige, däribland de över 7000 som omfattas av den nya gymnasielagen, kan få behålla sitt tillfälliga uppehållstillstånd även om de inte har godkända betyg. Men kraven är alldeles för låga anser flera partier, däribland Moderaterna som vill att reglerna görs om.

– De får stanna här för att studera, och då måste vi vara tydliga med att de ska klara sina studier, säger Maria Malmer Stenergard, som är Moderaternas migrationspolitiska talesperson.

Frågan om studieresultat har blivit central sedan vissa, framförallt ensamkommande ungdomar har fått möjlighet att stanna tillfälligt för att läsa klart gymnasiet. Det här öppnar för att stanna permanent för den som sedan får jobb.

För att inte uppehållstillståndet ska dras in, måste de enligt lagen en gång om året visa att de deltar aktivt i sina studier. Vad aktivt deltagande betyder i praktiken har hittills varit oklart, och inte minst lärare och skolpersonal har efterfrågat ett tydligare regelverk. Nu har Migrationsverket definierat vad som gäller.

Myndigheten slår fast att även om en elev saknar ett eller flera godkända betyg, så kan den ändå behålla sitt uppehållstillstånd om den lämnar in annan bevisning, som visar att eleven fullföljer utbildningen. Vilken bevisning det kan handla om, framgår inte.

Och det här är inte bara Moderaterna, utan även Liberalerna Kristdemokraterna kritiska till. Riksdagsledamoten Hans Eklind är Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson:

– Det är det som är själva grunden i den här lagstiftningen, att de ska få gå i gymnasieskolan, och klara den, och då måste man rimligen sätta krav på godkänt betyg, säger han.

Men Sigrid Ekström som är rättslig expert på Migrationsverket tycker inte att det finns stöd i lagen för en sådan tolkning.

– Utifrån vad vi kan utläsa från förarbetena, så bedömer vi att vi inte kan ha ett krav på visst betyg eller enbart betyg, säger hon.

Migrationsminister Morgan Johansson avböjer intervju, men säger skriftligen till Ekot att det inte finns några planer på att se över lagstiftningen.

Vänsterpartiet som ställde sig bakom gymnasielagen tycker inte att kraven på ungdomarna är för lågt ställda. Christina Höj Larsen är partiets migrationspolitiska talesperson.

– Det är väldigt svårt att klara av en gymnasieutbildning på kort tid, för människor som inte är födda i Sverige. Och jag tycker att det här är en rimlig nivå, säger hon.