Fyra av tio som dömts för dödligt våld i kontakt med psykiatrin

1:53 min

Fyra av tio personer som dömts för dödligt våld hade kontakt med psykiatrin året före brottet. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, som studerat drygt 800 lagförda personer under åren 2006 till och med 2017.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har studerat psykisk ohälsa hos samtliga gärningspersoner bakom dödligt våld i Sverige under perioden 2006 till och med 2017.

Det handlar om total 800 gärningspersoner. 92 procent av dem är män.

Studien, som presenteras på tisdagen, visar att fyra av tio gärningspersonerna hade minst en kontakt med psykiatrin året före brottet.

Med kontakt med psykiatrin innebär att personen besökte psykiatrisk öppenvård, vårdades inom psykiatrisk slutenvård eller fick utskrivet läkemedel mot psykisk ohälsa.

– Det kan man tycka är många. Men man kan även vända på det och säga att majoriteten inte har haft kontakt med psykiatrin. En av de viktigaste slutsatserna i vår rapport är att även om psykisk ohälsa är förhöjd hos gärningspersonerna, så skulle de flesta personer med psykisk ohälsa inte komma i närheten av att begå sådana grova brott, säger Klara Hradilova Selin, utredare vid BRÅ och rapportförfattare.

De diagnoser som är särskilt överrepresenterade i gruppen är beroendediagnoser, i synnerhet gällande flera droger i kombination. Samt så kallade personlighetssyndrom, till exempel schizoid eller paranoid.

År 2017 vårdades ungefär 400 000 personer inom psykiatrisk vård i Sverige. Och årligen är det 20-40 personer med diagnostiserad psykisk ohälsa som begår ett dödligt våldsdåd, enligt BRÅ.

Det är mycket svårt, i princip omöjligt, för vården att identifiera vilka patienter som kommer att begå ett grovt våldsbrott, säger utredare Klara Hradilova Selin.

– Det är väldigt svårt att predicera vem av alla många patienter inom psykiatrin som kommer att begå ett grovt brott. Det är på gränsen till omöjligt. Det är missriktade förväntningar på vården. Det finns vissa riskbedömningsinstrument som används ibland, men de har inte jättegod precision att peka ut vem som kommer att vara våldsam.

En allt större andel av det dödliga våldet i Sverige utförs av personer kopplade till kriminella gäng. Mord i den miljön leder sällan till fällande domar, och därför fångas majoriteten av gärningsmännen i den kriminella miljön inte upp i BRÅ:s aktuella studie.

Men i de fall som studerats, där det finns en lagförd person, visar studien att var tredje gärningsman vid gängmord haft kontakt med psykiatrin året före brottet.

– Det handlar det mest om drogrelaterade problem och inte så mycket om andra diagnoser, säger Klara Hradilova Selin.